Tio år för att kartlägga mobilens hälsorisker

Forskningsprojektet går under namnet Cosmos och har som mål att följa 250 000 personer under tio års tid. Studien kommer inte bara att genomföras i Sverige, utan även i Finland, Danmark, England och Holland. I Sverige har 50 000 personer som ska delta i studien precis valts ut och de kommer att få svara på frågor om sina mobilvanor.

– Vi har fått hjälp av de stora mobiloperatörerna med att välja ut deltagare för att vi ska få så bra blandning mellan låg-, medel- och höganvändare som möjligt. Operatörerna vet ju hur mycket folk har ringt, men de vet inte vem som har gjort det. Därför kommer vi att komplettera med enkäter till deltagarna där de får berätta om sitt mobilanvändande och sin hälsa, säger professor Anders Ahlbom som leder forskningsprojektet.

Anders Ahlbom arbetar vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och har tidigare forskat på hälsoeffekter av elektromagnetisk strålning, samt miljö- och livstilsfaktorers påverkan vid cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Han förklarar att forskarna i Cosmosprojektet kommer att använda sig av information från olika hälsoregister för att följa deltagarna. Det finns en del experimentell forskning på området sedan tidigare, men det som är nytt med denna studie är att den inte är retrospektiv utan i stället följer deltagarna framåt i tiden.

– Vi följer teknikutvecklingen noga för att kunna kartlägga olika riskfaktorer. Det som är svårt med den här typen av studie är att veta hur mycket individen utsätts för mobilstrålning, men vi har lärt oss att vi får bättre och mer trovärdiga resultat av en sådan här undersökning, förklarar Anders Ahlbom.

Men finns det några forskningsresultat som visar att mobiltelefonanvändare löper större hälsorisker?

– Nej, den stora massan av de som forskar på det här området idag anser inte att det finns några alarmerande resultat eller några större hälsorisker med att använda mobiltelefoner. Men det är en ny teknik som sprids snabbt över världen och därför är det relevant att redan från början vara observant på hur mobiltelefoner påverkar människor. Det är samma sak som när man utvecklar nya läkemedel. Det är därför vi gör den här studien och den har också hög prioritet hos världshälsoorganisationen WHO, säger Anders Ahlbom.

I Finland är det Strålsäkerhetscentralen som genomför den finska delen av studien och organisationen har fått många förfrågningar av personer som har varit ivriga att delta.

– Att det finns intresse för undersökningen är glädjande. En förutsättning för att den ska lyckas är att så många inbjudna som möjligt deltar, säger professor Anssi Auvinen vid Strålskyddssäkerhetscentralen, i ett pressmeddelande på organisationens webbplats.

Auvinen förklarar också att Strålskyddssäkerhetscentralen har fått tacka nej till många intresserade, alla kan inte vara med eftersom deltagarna till forskningsstudien väljs ut slumpvis ur mobiloperatörernas kundregister.

I Sverige blir nu nästa steg i forskningsprojektet att skicka ut de första enkäterna till de utvalda deltagarna. Därefter kommer de att få nya frågor om sitt mobilanvändande och sin hälsa vart femte år. Men det kommer att dröja innan forskarna fastställt resultaten.

– Det är en öppen fråga vad vi kommer att få fram, men dit är det ännu många år, förklarar Anders Ahlbom.

Den svenska delen av forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet, försäkringsbolaget AFA och Vinnova.